Mine,

Nu står jag här själv
hoppet är borta
ensamheten kommer krypande
dina mörka ögon fick mig att gå vilse
dina visslingar drog mig närmre elden
det tog tid att inse, att du ville skada mig
att du dansade på som en lek mig
du sa du älskade
du som var min tröst
ju mera tid ifrån dig,
inser jag det du ville var för en tid
inte en evighet som jag
dina mörka ögon skrämde bort mig


Hanna Ellenor Johansson
              2009

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback