Ännu en gång.
Jag klarade mig, utan att ringa dig, när jag var full :P
tihi =) Men det kliade i fingrarna efter att få ringa och bara berätta
hur mycket jag saknar dig, hur mycket jag önskar att du gjorde detsamma.
Men jag ska inte ringa dig. För du ska intelängre få veta.
Önskar det vore lättare och att man bara kan släppa och gå vidare..
Vad har jag gjort precis?
Morsan är så jävla upptagen hela tiden, aldrig tid med sina barn . att prata.
gaaaah! senaste 10 ggr jag ringt är hon alltid upptagen (jag bor i ett annat lanskap om någon undrar)
så, idag när jag ringde var hon upptagen av att titta på film "What, du kan väl pausa?!"
Nää. Jag ringer dig sen, när jag har tid.
Efter en stund ringde mamma, jag klicka.
Då skickade hon ett meddelande -
"Men lilla gumman nu får du lugna ner dej, ringer när filmen är slut, eller när du har tid kram mamma".
jag svarade: Du är allid upptagen.
Efter en stund: "Jag försöker ringa dig nu"
jag svarade: Upptagen för hela livet.
mamma: "Ok, kram"
hm, hur ska detta gå?
forts. i nästa avsnitt xD
Tänkte nu börja med något som jag inte riktigt förstår att jag gör.
Lixom, ingen har någonsin fått tillgång till mina privata dikter, dom som verkligen ligger nära mitt hjärta.
där säger jag allt jag verkligen känner och ja, ni märker själv.
sen får ni kommenterna vafan ni vill. Detta är jag.
Jag har antecknat ner alla dikter i en fin bok jag fick av min kära farmor i julklapp.
jag kör från sida 1 - å framåt när jag orkar, men men men! Alla dikter är inte gjorda av mej även om de flesta är det.
tyvvärr har jag samlat på mig massa underbara dikter utan att anteckna av vem och datum, så ursäkta ni underbara poesi skrivare om ni inte nämns här.
Inledning.
Många gånger har nära och kära sagt - Vad tycker du om? Vad har du för intresse?
Jag har väl inga speciella har jag svarat, mitt vanliga tråkiga vardagsliv.
Men vad gör jag egentligen till vardags?
Jo, jag har alltid varit en drömmare, en fanatiker av fanatasin
som trodde världens känslor och tankar var starkare än jag idag vet vad de är.
Och genom mina tankar finner jag underbara ord som jag skriver ner.
Mina egna tankar och vad jag tror folk tänker om mig.
Tyvärr kan man inte dela på poesin med alla människor,
men en dröm är att träffa någon som tolkar mina dikter i konst,
Då är mitt största konstverk.
ett vackert utvecklat avslut.
/Hanna Ellenor Johansson
första dikten.
Till dig, Jag en gång älskade,
Jag vill göra dig illa,
Du ska må lika illa som jag och tillslut fällas för
"fällande av annas sorg", skall du min sorg.
Jag vill att du ska lida, I stark ångest ska du dra dina naglar
längst väggarna, Och skrika ut din smärta under nattens långa timmar.
Jag vill få dig att drömma, att du är i min famn
Sedan väcka dig för att se dig hata, hata för att det var en dröm.
Jag vill få dig att gråta, få dina tårar lämna djupa sår efter sig
som jag sedan ska strö salt.
Jag vill att det ska bränna! Bränna i ditt hjärta.
Jag vill se dig kräla på marken och be om nåd, ta din själ
och hålla den i handen tillräckligt länge för att du ska börja hoppas...
Sedan bara slänga iväg den.
Jag vill få dig att skratta åt dig själv var gång du ser dig själv i spegeln
för alla misstag.
Jag vill behandla dig som du behandlade mig.
Du stal mitt hjärta !! Kan jag inte få tillbaka det nu?!
tihi =) Men det kliade i fingrarna efter att få ringa och bara berätta
hur mycket jag saknar dig, hur mycket jag önskar att du gjorde detsamma.
Men jag ska inte ringa dig. För du ska inte
Önskar det vore lättare och att man bara kan släppa och gå vidare..
Vad har jag gjort precis?
Morsan är så jävla upptagen hela tiden, aldrig tid med sina barn . att prata.
gaaaah! senaste 10 ggr jag ringt är hon alltid upptagen (jag bor i ett annat lanskap om någon undrar)
så, idag när jag ringde var hon upptagen av att titta på film "What, du kan väl pausa?!"
Nää. Jag ringer dig sen, när jag har tid.
Efter en stund ringde mamma, jag klicka.
Då skickade hon ett meddelande -
"Men lilla gumman nu får du lugna ner dej, ringer när filmen är slut, eller när du har tid kram mamma".
jag svarade: Du är allid upptagen.
Efter en stund: "Jag försöker ringa dig nu"
jag svarade: Upptagen för hela livet.
mamma: "Ok, kram"
hm, hur ska detta gå?
forts. i nästa avsnitt xD
Tänkte nu börja med något som jag inte riktigt förstår att jag gör.
Lixom, ingen har någonsin fått tillgång till mina privata dikter, dom som verkligen ligger nära mitt hjärta.
där säger jag allt jag verkligen känner och ja, ni märker själv.
sen får ni kommenterna vafan ni vill. Detta är jag.
Jag har antecknat ner alla dikter i en fin bok jag fick av min kära farmor i julklapp.
jag kör från sida 1 - å framåt när jag orkar, men men men! Alla dikter är inte gjorda av mej även om de flesta är det.
tyvvärr har jag samlat på mig massa underbara dikter utan att anteckna av vem och datum, så ursäkta ni underbara poesi skrivare om ni inte nämns här.
Inledning.
Många gånger har nära och kära sagt - Vad tycker du om? Vad har du för intresse?
Jag har väl inga speciella har jag svarat, mitt vanliga tråkiga vardagsliv.
Men vad gör jag egentligen till vardags?
Jo, jag har alltid varit en drömmare, en fanatiker av fanatasin
som trodde världens känslor och tankar var starkare än jag idag vet vad de är.
Och genom mina tankar finner jag underbara ord som jag skriver ner.
Mina egna tankar och vad jag tror folk tänker om mig.
Tyvärr kan man inte dela på poesin med alla människor,
men en dröm är att träffa någon som tolkar mina dikter i konst,
Då är mitt största konstverk.
ett vackert utvecklat avslut.
/Hanna Ellenor Johansson
första dikten.
Till dig, Jag en gång älskade,
Jag vill göra dig illa,
Du ska må lika illa som jag och tillslut fällas för
"fällande av annas sorg", skall du min sorg.
Jag vill att du ska lida, I stark ångest ska du dra dina naglar
längst väggarna, Och skrika ut din smärta under nattens långa timmar.
Jag vill få dig att drömma, att du är i min famn
Sedan väcka dig för att se dig hata, hata för att det var en dröm.
Jag vill få dig att gråta, få dina tårar lämna djupa sår efter sig
som jag sedan ska strö salt.
Jag vill att det ska bränna! Bränna i ditt hjärta.
Jag vill se dig kräla på marken och be om nåd, ta din själ
och hålla den i handen tillräckligt länge för att du ska börja hoppas...
Sedan bara slänga iväg den.
Jag vill få dig att skratta åt dig själv var gång du ser dig själv i spegeln
för alla misstag.
Jag vill behandla dig som du behandlade mig.
Du stal mitt hjärta !! Kan jag inte få tillbaka det nu?!
Kommentarer
Trackback
