HannaEllenor (Gamla bloggen)

Att sitta, och skapa..
Men inatt, skrev jag nåt som jag gått omkring och skapat i mitt huvud
både av egna känslor men även av människors blickar,

Ilande nålar, det är så det är.
Jag vänder ryggen till, vill inte höra mer
Du stryker med dina fingrar över mina läppar,
kalla kårar.
Jag hör tystnadens eko, allt stannar till
detta ögonblick , dina ord.
din önskan att jag ska glömma,
glömma oss, oss som glädjes av det lilla
vi gav varann, att glömma närhet och förståelse.
En oviss framtid,
kanske av ljusa tider eller ändlösa nätter, vem vet?
de underbara fjärilar som en gång höll till i min mage är borta,
Världen vaknar till liv.
Ilande nålar, det är så det är.
                               Hanna Ellenor Johansson 19 april 2008